Love is our resistance
..jaha. Ni som läste mina tidagre inlägg om jag var jävligt glad och lycklig pga en person (som skrev saker till mig som fick min puls att öka och mitt sinne att hoppas och längta osv) jag kan ju bara säga att jag tar tillbaka det. Jag mår inte bra alls just nu, mina ögon svider och jag kan inte sluta skaka. Den fina och förståndiga meningen "och jävlar, jag kommer göra mig så jävla illa här" ville inte sätta sig fast i mitt huvud då jag behövde den som mest, fan också.
Men samtidigt som jag känner mig förjävligt dåligt så ser jag också hur låg och osäker en person kan vara. Jag känner också en svag, svag lättnad långt där inne. Jag tog det inte lika hårt som jag gjorde för ett år sedan, måste jag erkänna. Det kan bro på att jag har haft något annat i huvudet, eller någon annan, tänk att man kan bli så glad av ett helt vanligt "hej!"? Men det var kanske inte ett helt vanligt hej, egentligen? Kanske det inte var så, för h*n har gjort mig väldigt glad de senaste dagarna, så om det inte vore för den personen, så hade nog min ögon svidigt dubbelt så mycket och jag hade nog skakat dubbelt så hårt.
Så nu skriver jag med lagom svidande ögon och lagom skakande kropp att det är över, på riktigt, inget mer. Slut.
Men samtidigt som jag känner mig förjävligt dåligt så ser jag också hur låg och osäker en person kan vara. Jag känner också en svag, svag lättnad långt där inne. Jag tog det inte lika hårt som jag gjorde för ett år sedan, måste jag erkänna. Det kan bro på att jag har haft något annat i huvudet, eller någon annan, tänk att man kan bli så glad av ett helt vanligt "hej!"? Men det var kanske inte ett helt vanligt hej, egentligen? Kanske det inte var så, för h*n har gjort mig väldigt glad de senaste dagarna, så om det inte vore för den personen, så hade nog min ögon svidigt dubbelt så mycket och jag hade nog skakat dubbelt så hårt.
Så nu skriver jag med lagom svidande ögon och lagom skakande kropp att det är över, på riktigt, inget mer. Slut.
Kommentarer
Trackback
